if I could only see straight I wouldn't be lonley these days...
jag lever i en bubbla för tillfället. en bubbla som kan beskrivas som bitterljuv.
som en olycklig kärlek som aldrig vill släppa. jag talar (läs: skriver) om magisteruppsatsskrivande.
Jag kan inte sluta tänka på den och konsevensen är att jag aldrig varit så glömst som jag är nu,
jag mår dåligt när jag inte skriver på den, min framtid hänger på den,
jag har ångest om den någonsin kommer bli klar samtidigt som jag vet att den snart är klar,
jag är stolt och älskar faktumet att jag hittills klarat av att skriva nära ca 30 sidor på juridisk engelska och
jag vet att den kommer bli bra, frågan är bara om jag någonsin kommer bli helt nöjd.
som en olycklig kärlek som aldrig vill släppa. jag talar (läs: skriver) om magisteruppsatsskrivande.
Jag kan inte sluta tänka på den och konsevensen är att jag aldrig varit så glömst som jag är nu,
jag mår dåligt när jag inte skriver på den, min framtid hänger på den,
jag har ångest om den någonsin kommer bli klar samtidigt som jag vet att den snart är klar,
jag är stolt och älskar faktumet att jag hittills klarat av att skriva nära ca 30 sidor på juridisk engelska och
jag vet att den kommer bli bra, frågan är bara om jag någonsin kommer bli helt nöjd.
slutsats:
