Rock 'n' Roll Ghost

my perspective on the big world of music

I whisper your name until the morning comes

Publicerad 2009-05-27 22:22:55 i Music makes people come together,

i lördags såg jag Henrik Schyfferts "90-talet - ett försvarstal" på tv.
utöver att det var en bra show så blev jag påmind om den underbara svenska popmusiken från 90-talet.
så här kommer några personliga favoriter från kategorin svensk 90-tals pop.


Popsicle - Hey Princess
Popsicle - Not Forever
Wannadies - You and Me Song
Atomic Swing - Stone Me Into the Groove
Atomic Swing - Smile


left for the lights always in season...

Publicerad 2009-05-14 23:07:11 i Music makes people come together,

Jag vet inte om de är en drog eller om jag helt enkelt bara hittat hem. Men jag tror inte att jag känt något sånt här tidigare. I ett års tid har mitt liv bestått av Beirut. Ibörjan var jag helt övertygad om att Beirut var vårmusik, men när sommaren kom ändrade jag mig och givetvis var det sommarmusik. Men jag hade inte klarat av hösten utan Beirut och vintern var precis lika dan.  En morgon börjar inte lika bra om jag inte får höra The Penalty. Varje gång hör Postcards From Italy vill jag bara åka på en väg i österlen på sommaren o känna vinden blåsa. Nantes får mig varje gång inse att mitt gamla bands låt "murder" endå hade något unikt. Beirut är som gatukonst, så enkel men så otroligt vacker. Beirut har gjort mitt liv en aningen vackrare och en aningen enklare.

Beirut - The Penalty


my only weakness is a list of crime...

Publicerad 2009-05-13 18:34:18 i Music makes people come together,



Det finns något som facinerar med bra låttitlar. Det gör låten lite extra bra. The Smiths är det bandet som har rekordet på annorlunda låttitlar, eller de borde ha det i alla fall. The Soundtrack of Our Lives lyckas också få till det ganska ofta. Här är några av mina favoriter när det kommer till låttitlar bland ovanstående.


Elliott Smith - A Distorted Reality Is Now a Necessity to Be Free


The Smiths - Shoplifters of the World Unite


The Smiths - Bigmouth Strikes Again


The Soundtrack of Our Lives - The Homo Habilis Blues (finns tyvärr inte på youtube)


the time is now, there’s no excuse...

Publicerad 2009-05-12 22:58:23 i Music makes people come together,

Efter ett års av regelbundet lyssnande på Beirut har jag påtagligen blivit påverkad. Efter den första semi-finalen i Eurovision finner jag mig själv att gilla tongångarna från balkan lite extra, även om de inte var så många ikväll. Fast av kvällens bidrag måste jag säga att jag allra mest gillade Schweiz underbara suggestiva rocklåt som kommer att hamna på min mp3-spelare redan ikväll, lite synd att de inte gick vidare dock. Att Rumänien skulle stå för det mest moderna hittills är ju lite extra kul, med tanke på att de ligger efter med så mycket annars. Överraskande måste jag säga att jag gillade deras också och det var ju extra kul att de gick vidare.

Lovebugs - The Highest Heights




oh man! wonder if he'll ever know he's in the best selling show...

Publicerad 2009-05-04 21:37:14 i Music makes people come together,

Den här låten skrev Herr Bowie då hans engelska översättning, vid namn "Even a Fool Learns to Love",
till den klassiska "My Way" (som den sedan fick heta) blev ratad.
 Han bestämde sig för att göra världens bästa låt. Här är resultatet.
Den kommer alltid att vara en klassiker och kanske en av de bästa låtarna i världen.


David Bowie  - Life On Mars?


fingers crossed, my time is coming now

Publicerad 2009-05-03 18:28:36 i Music makes people come together,

Livet går alldelse för fort. Jag undrar hur alla hinner göra så mycket under en så kort tid. Det är snart 2 år sedan jag tog studenten, fast det känns så oerhört länge sedan, så länge sedan att jag har svårt att minnas. När jag var tonåring ville jag vara vuxen och såg på alla som var äldre och önskade att jag var dem.  Nu är jag äldre än de där människorna som jag ville vara som.  Men ibland känner jag mig verkligen som den där 10 åriga flickan som för första gången fick känna sig stor och åkte genom hela Norrköping, med både buss och spårvagn, för att komma till skolan varje dag.
Även om det är en stor skillnad mellan mig då och nu, så är jag någonstans fortfarande den där lilla flickan, lika sårbar men med lite mer ärr av livet. Tiden går alldeles för fort.


Lykke Li - Time Flies

Anna Ternheim - No, I Don't Remember


Om

Min profilbild

Musikblogg

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela